Hej på er!

Ja, jag lever faktiskt! Trots den tomma tystnaden så lever jag!

Jag har faktiskt inte haft tid eller ork till att skriva. Det har varit ett par händelserika dagar, det vill jag lova. Det började med att jag orkade ta mig till jobbet i måndags, skönt! Jag var där till fyra och dagen rullade på bra. Men när kvällen började komma fick jag mindre och mindre luft. Tillslut fick jag chippa efter andan, så jag tog ett par extra doser av min astma medicin och kunde sova lite under natten. Men under nattens gång lät jag som en kaffekokare, ni vet.. bubblar och fräser. Så min fina Pontus sov ca. två timmar den natten, stackarn!

Vaknade av att min klocka ringde vid åtta på tisdag morgonen, jag skulle på en intervju senare på förmiddagen. Jag börjar morgonen med en rejäl hostattack, och kan inte gå och får ingen luft. Så Pontus ger mig två alternativ, antingen åker vi in till Akuten eller så går han och lägger sig på soffan. Jag tycker det är obehagligt med sjukhus och innerst inne ville jag inte erkänna för mig själv att jag faktiskt var ganska dålig. Men jag insåg i alla fall att jag varken skulle klara av att sitta på en intervju eller jobba kväll så jag fick ringa återbud. Och en stund senare sussade jag gott i sängen igen.
När jag vaknade vid tolv var det ännu värre, jag var otroligt andfådd och kunde knappt få ur mig ett ord när syrran ringde vid samma tid. Då förstod jag att det var Akuten det fick bli ändå.

Jag gick ut till vardagsrummet där Pontus låg och sa att jag var tvungen att åka. Det blev snabba ryck, på med kläderna och iväg till bilen!
Väl där fick jag göra alla typer av prover, röntgas och inhalera. Personalen var riktigt duktiga, jag hade människor som sprang runt om mig hela tiden och körde runt mig i en säng. Det enda jag fick vänta på var egentligen provsvaren från alla prover, så det var skönt att det gick så snabbt. Jag har nån typ av infektion i kroppen, så nu ska jag äta mediciner och dricka en grym hostmedicin och så ska jag nog klara av det här också ;)

Jag är glad över att jag tog mitt förnuft till fånga och åkte in! Typiskt bara att det händer innan jul.. två jular i rad har jag haft uringvägsinfektion och den här julen har jag en infektion som gör att jag blir andfådd vid det minsta lilla jag gör och får dessutom sjuka hostattacker.

Nåja, det ska ju bli bättre i alla fall!

Och i eftermiddags var det dags för mig att ta tåget till Skara. Hade förberett mig på att jag skulle sitta fast i flera timmar men nej, som tur var blev det inte så! Tåget var bara en halvtimma försenat och när jag väl kom till Skövde blev jag hämtad av Josefina.
Hela familjen blev involverad i min hemkomst, jag visste ju att jag inte kunde gå i en hemsk kyla hem till berget jag bor på.. Så snällt av alla som ville hjälpa mig hem!

Nu sitter jag hemma i alla fall. Och jag har redan hunnit med att träffa familjen här hemma och pratat massor med dom. Har umgåts lite med Josefina, har pratat med maK i telefonen och min andra systeryster i telefonen också. Känns skönt!  

Nu ska jag krypa ner i sängen och titta på film, men innan dess ska jag ta en slurk hostmedicin så jag kan sova i natten också! :)

Om ni undrar över rubriken så kände jag en gång en "rappare", ja ni vet en sån där amatörrappare som sprider sin musik över nätet och spelar in musiken i en hemmastudio som man knåpar ihop själv. Den här rapparen kallade sig för Andnöd och det kändes ju faktiskt ganska passande :) Fiffigt namn tyckte jag! Rappare rappar ju tills luften tar slut...Om dom inte är lika biffiga som 50 Cent dåra.. Haha, nu ska jag sluta svamla!

Imorgon ska jag visa er min första julklapp som jag redan har fått öppna!
Hörs då!